Här byggs sekvenser av vokaler, luft och konsonanter. Tonartshöjningar bryter monotonin och crescendon övertygar om sin motsats.
Tystnad!
Letar efter en egen röst. Inte lätt när högljudda stavelser formerar sig som arméer redo för strid, på väg att inta varje por.
När så äntligen ingenting låter någonting hörs ett litet stilla fniss, som ett fyrstruket fiss i väntan på att bubbla över.
Lyssna!
Det är jag som har något att säga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar