Val

Jag låter mig väljas istället för att själv vara den som väljer.
Mest för att jag inte vågar välja det jag helst vill ha.

Time is a state of mind

Sunday morning and I take a plane to Spain and when I come back again age makes no difference.

I travel on my back to China to meet the same people that I left behind. Still smiling they make me even warmer than before.

I go up north where snow owns the world and I know the linings of an iceberg as well as the inside of my own pocket.

Ageless.

Sorrowless.

Spaceless.

36 år och oskuld

Rörde på mina lurviga idag igen. Har redan glömt vad rytmen kallas men man skulle visst tänka sig själv som en ung kvinna som visas upp för männen i byn. Huvudet smyckas med långa tofsar och ju längre tofsar desto längre har man lyckats hålla sin oskuld intakt. Det vill säga 14 år och oskuld = relativt oansenliga tofsar, typ axellängd. 22 år och oskuld = låååånga tofsar, någonstans vid midjan. Alltså borde mina tofsar nå ända ner till fötterna...

Mellan hjärta och hjärna

Min dans är en skakning på nedre däck.
En inombordslig bävning som letar sig uppåt och utåt.
Som en tanke som föds och tar fart och förökas,
och blir till en batalj mellan muskler, sinne och intellekt.
Likt en motorisk fjärrstyrning av rytmiska impulser,
balanserar den mellan hjärta och hjärna.

En kopp kaffe med mycket mjölk

Ballerinan blir glad för småsaker; ett generöst garnnystan, en kopp kaffe med mycket mjölk, mamma i telefonen, värmen under täcket kalla kvällar, sittplats på morgontåget. Och så kan hon konsten att ilskna till för nästan ingenting; onödigt knappljud på mobiltelefoner, obeslutsamhet, stillastående folksamlingar, snirkliga svar, stopp i avloppet.

Ibland känns det liksom som om...

Mean

For obvious reasons this is not my finest moment. Mean-faced and soar-throated I am daunted by the way I will never lay my hands on you. Again. But when all is said and done there is no comfort in holding on. Solace lies in letting go. And when all has passed I will be cleansed and good as new and you no longer by my side. Gone.

Fenomenal fillimpa

2 limpor (2,5 timma)
Ugn 175 grader

5 dl vetemjöl
3 dl grahamsmjöl
4 dl rågsikt
2 1/2 dl rågkross
1 dl vetekli
1/2 dl vetegroddar
1 tsk salt
4 tsk bikarbonat
1/2 dl solroskärnor/krossade hasselnötter
1 dl russin
1 liter filmjölk
2 dl mörk sirap
smör och rågkross att ha i botten på formarna

Blanda alla torra ingredienser. Tillsätt filen och sirapen. Rör till en klibbig smet. Smöra två stycken enochenhalvlitersformar. Grädda i nedre delen av ugnen i cirka två timmar. Ät!

Idol

Jag var idol i min egen dröm natten till idag. Men sången verkade inte viktigast utan kläderna och att få åka limousine. Slutsats: Även i detta socialisthjärta döljer sig en liten lyxlirare.

Knallpulver

Jag har tappat rösten. Nästan. Små spretiga pubertetspip lämnar mina läppar när jag försöker låta som mig själv. Men jag är vuxen och glad men ofta arg och och vill låta stor och farlig. Jag vill morra och grrra och skrämma slag. Så ikväll skaffar jag mig en knallpulverpistol för att ge mina sorgliga väsningar någon att hålla i handen.

November gör mig grå.
Kanske är det saknaden efter dig som gör mig så.
Grå. Som november.

Verktyg

Ballerinan tycker väldigt mycket om att vara långt nere i verktygslådan. Åtminstone när verktygen gör som hon säger. Och det gör de ju betydligt oftare än såna där, vad heter de nu igen...människor.

Rapport om svininfluensan

Modelejon

Det händer mycket och plötsligt i en sexårings liv. En morgon vaknar sonen och tycker inte längre att mamma är odelat bäst i universum. Samma morgon kräver samma son att mamma ska "lämna honom ifred", "sticka och brinna" och "hålla käften". Mamma blir liksom full i skratt och lite ledsen på en och samma gång och vet inte riktigt hur hon ska förhålla sig till denna nyblivna sexåriga tonåring. Förmodligen borde hon vara "vuxen", men kan inte riktigt rå för den starka lusten att prata till sitt barn som om han faktiskt vore sexton och inte sex. Men så kliver trots allt det lilla barnet upp ur sängen och kräver målmedvetet att denna dag få ha noga utvalda kläder på sig till skolan. Mamma tillmötesgår och kan inte annat än förlåta all tjurskallighet när det bästa hon har strikes a pose...

...

Ser dina händer och tankarna går plötsligt i en annan bana. Ilskan rinner av mig men kvar blir det ingen får se. Mina andetag hårdnar, djupnar, mörknar. Dina händer är mjuka, varma och jag förlåter. Ger med mig. Allt för att du inte ska se. Mig.