Dessa märkliga dagar som förvirrar och förvandlar och man vrider sig och skakar för att tyngden ska falla. Men det hårda som gör ont blir högljutt tungt och ljudet av det onda gör luften liksom tunn.
Ändå så märks det att något stämmer. En skiftning från grått när allting händer. Ett ohugget block som väntar att ta form. Igen och om igen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar