Måndagar är dokumentärafton på tv. SVT frossar i verklighetsskildringar på löpande band, alla på temat våld i varierande olustighetsgrad. Så jag sätter mitt hopp till TV4 istället och möts av ”Bonde söker fru”. Visst, inga direkta våldsamheter där, fast lite olustigt är det allt ändå. Och för den delen tror jag nog att deltagarna i detta ”verklighetstrogna” program måste använda ett visst mått av självvåld för att så brutalt tvinga sig själva att hitta sitt ”livs kärlek” på vadå, fyra veckor? Och där tog alternativen slut. Ni förstår, ettan, tvåan och fyran är allt jag har i min tjocka gamla dumburk. Jag är en av de få som valt att inte kunna välja.
Så vad går jag då miste om? Well, på måndagar, inte mycket… Kanal5 visar ”Livet på en pinne” om en man som lider av en mystisk hudsjukdom och kallas Trädmannen. TV4+ visar ”Mannen som talar med hundar” och grannkanalen TV4 Fakta den besläktade höjdaren ”Fyrbenta snutar”. Jag är i och för sig LITE frustrerad över att inte kunna njuta av ”Teknikens värld - allt om bilen” på TV8, men lär mig sakta att leva med denna oerhörda förlust.
Jag undrar ändå stilla, varför just måndagar? Är det inte tillräckligt straff att helgen och vilan är till ända? Räcker det inte med att jobb-mejlen är tjock med sådant som egentligen skulle vara klart senast förra fredagen? Och så kan man inte ens få se ett GAMMALT avsnitt av ”House” på tv när man kommer hem om kvällen! Jag vill absolut inte verka gnällig, men det är ju så man känner för att SLÅ NÅGON!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar