lördag 31 januari 2009

Kråkor i gammal anteckningsbok

" Sentiment in an apron walking around a kitchen
Table. Moaning and tripping over yesterday's crumbs.
Brown and yellow leftovers from our warlike
Exchange.

Image of us - Catlike encounter.
Image of you leaving - Clothes on.
Image of me staying - Naked.

March 1998"

Favoriter i tossor

Det är officiellt. Jag tar från och med nu och härmed mitt eget hantverkeri på allvar. Favoritfamiljen på bilden ikläder sig av mig egenhändigt gjorda tossor. Customized and perfect!

Tack Ulrica!

fredag 30 januari 2009

Bildminne?

Jag ser allt jag tänker i bilder. Det gör kanske de flesta, mer eller mindre, men jag ser verkligen ALLT jag tänker som snabba stilleben, eller små videoklipp, framför mig. Och eftersom bilderna kommer så mycket fortare än orden hinner formulera sig i mitt huvud tolkar jag då och då bilderna fel. Eller snarare, det händer att jag producerar en helt annan bildtext än vad som är förväntat. Bilderna innebär för mig en direkt känsla som jag sedan försöker översätta. Men känslor översätts individuellt för varje enskild person vilket gör att sättet jag väljer att tolkar känslan i bilden i mitt huvud ofta inte motsvarar hur många andra skulle formulera bildens innehåll.

Ett illustrerande exempel: Vid användandet av ordspråk eller talesätt lär vi oss att rabbla uttryck som vi kommit överrens om betyder en viss sak. Någonting kan till exempel vara ”lätt som en plätt”. Redan där stöter jag på problem. Jag ser ju smeten som blir till något ätbart framför mig och vet att denna mat ska kopplas ihop med något som är enkelt. Men hur var det nu egentligen? Enkelt som en pannkaka? Ja, ni ser själva, det kan ju bli hur fel som helst.

Fram tills helt nyligen trodde jag att detta var sättet på vilket de flesta mänskliga varelsers hjärnor fungerade. Men så stötte jag på en person som sa att han hade stora svårigheter att komma ihåg ansikten. Han påstod att han nästan aldrig glömde ett namn, men att sedan para ihop detta namn med ett ansikte brukade vara mycket svårt. Häpnadsväckande! Hur går DET till?

Min bild av hur vi förstår saker och ting i världen måste alltså målas om. Jag drar första penseldraget NU!

Missunnsam

Min missunnsamhet är som dryg tandvärk. Eller kanske bihåleinflammation. Eller som när en nyckel repar en nylackad motorhuv. När jag vill ha det jag inte kan få vill jag inte att någon annan ska ha det heller. Mycket lågt, jag vet. Men min bekännelse renar mitt samvete och det faktum att jag erkänner gör mig till en bättre människa. Eller? Jag drar ut tanden, tar penicillin mot bihålorna och lackar om bilen. Tror ni det hjälper?

tisdag 27 januari 2009

Tråkburk

Måndagar är dokumentärafton på tv. SVT frossar i verklighetsskildringar på löpande band, alla på temat våld i varierande olustighetsgrad. Så jag sätter mitt hopp till TV4 istället och möts av ”Bonde söker fru”. Visst, inga direkta våldsamheter där, fast lite olustigt är det allt ändå. Och för den delen tror jag nog att deltagarna i detta ”verklighetstrogna” program måste använda ett visst mått av självvåld för att så brutalt tvinga sig själva att hitta sitt ”livs kärlek” på vadå, fyra veckor? Och där tog alternativen slut. Ni förstår, ettan, tvåan och fyran är allt jag har i min tjocka gamla dumburk. Jag är en av de få som valt att inte kunna välja.

Så vad går jag då miste om? Well, på måndagar, inte mycket… Kanal5 visar ”Livet på en pinne” om en man som lider av en mystisk hudsjukdom och kallas Trädmannen. TV4+ visar ”Mannen som talar med hundar” och grannkanalen TV4 Fakta den besläktade höjdaren ”Fyrbenta snutar”. Jag är i och för sig LITE frustrerad över att inte kunna njuta av ”Teknikens värld - allt om bilen” på TV8, men lär mig sakta att leva med denna oerhörda förlust.

Jag undrar ändå stilla, varför just måndagar? Är det inte tillräckligt straff att helgen och vilan är till ända? Räcker det inte med att jobb-mejlen är tjock med sådant som egentligen skulle vara klart senast förra fredagen? Och så kan man inte ens få se ett GAMMALT avsnitt av ”House” på tv när man kommer hem om kvällen! Jag vill absolut inte verka gnällig, men det är ju så man känner för att SLÅ NÅGON!!!